3X Brevet, Affärsmannaskap – Del 1

Tema affärsmannaskap

Insatserna och kostnaderna för företag att ”delta på marknaden och i en bransch” ökar, inte minst genom fortsatt digitalisering med en tilltagande globalisering, varför ett bra kassaflöde och hög lönsamhet blir allt viktigare. Många företag är idag även bank åt sina kunder och hos många, i huvudsak bland mindre och medelstora företag, saknas fortfarande förståelsen för hur kostnaden att ”delta på marknaden” ökar. Vi menar att ett väl utvecklat affärsmannaskap i en organisation är en av de viktigaste komponenterna som bidrar till att verksamheten långsiktigt  uppnår ett stabilt kassaflöde och en hög lönsamhet.

Vad är då affärsmannaskap? Ledarskap och medarbetarskap är ”kommunicerande kärl”. Gott ledarskap utvecklar medarbetarskapet, och omvänt, gott medarbetarskap utvecklar ledarskapet. Med affärsmannaskap menas att såväl ledare som medarbetare fullt ut förstår företagets mål, utvecklar sin kompetens och motivation för att bidra och därigenom kan ta bättre beslut samt vidta mer verkningsfulla åtgärder.

Affärsmannaskap 1.0. Den mest grundläggande nivån i affärsmannaskapet är att alla i företaget förstår hur ett företag tjänar pengar samt hur företagets likviditet och kassa påverkas. Att exempelvis kunna tolka en enkel resultat- och balansräkning och förstå hur de hänger ihop, att förstå begreppen vinst, lönsamhet och kassaflöde samt att förstå hur en viss typ av åtgärd påverkar ett företags resultaträkning och balansräkning är grunden i affärsmannaskapet.

Affärsmannaskap 2.0. I affärsmannaskap 2.0 handlar det inte om att förstå hur ett företag i allmänhet skapar kassaflöde och lönsamhet, utan hur just vårt företag med det sätt vi bedriver verksamheten på och med de affärsmodeller vi använder oss av skapar kassaflöde och lönsamhet. Alltför ofta finns denna förståelse bara på ledningsgruppnivå i företaget och inte alltid där heller när det gäller alla roller i en ledning.

Dag efter dag, timma efter timma vidtas åtgärder i ett företag och mängder med beslut tas av individer och grupper. Alla åtgärder och beslut med större eller mindre påverkan på kassaflöde och lönsamhet. Det var därför Jan Carlzon på SAS under 1980-talet vände företagets pyramid upp och ner för att betona de många medarbetarnas beslut och hur viktiga dessa var. Jan Carlzons fokus var att alla dessa löpande beslut avgör om en kund blir nöjd eller en missnöjd eller till och med kan leda till en förlorad kund.

Låt oss ta några exempel från vardagen: Säljare accepterar villkor utöver offert i en förhandling. En servicerepresentant arbetar med en klagande kund. En logistikmedarbetare upptäcker att speditör inte är bokad men måste möta utlovat leveransdatum. Utan att förstå vilka konsekvenser olika handlingsalternativ får eller hur de påverkar företagets resultat eller kassaflöde är det svårt att ta optimala beslut eller vidta bästa åtgärd. Alltför ofta blir istället resultatet att enskilda initiativ bidrar till ineffektivitet av olika slag, merarbete eller dubbelarbete i organisationen. Att koppla gruppers och individers handlingar till förtagets mål genom kompetenshöjning är vad affärsmannaskap 2.0 handlar om. Syftet är att medarbetarna får mentala länkar eller ”broar” mellan beslut och åtgärder i vardagen, företagets mål samt resultat- och balansräkning.

Hur många åtgärder och beslut tas varje dag i ett företag? En vuxen människa tar varje dag 35 000 medvetna beslut. Anta att ett beslut tas och en åtgärd initieras varje timme per anställd och att företaget har etthundra anställda. Då får vi 800 händelser varje dag som har större eller mindre påverkan på företagets kassaflöde och lönsamhet. Tänk om alla dessa beslut och åtgärder görs på ett sätt som stödjer och bidrar till företagets mål fullt ut. Det är lätt att underskatta den kumulativa effekten av alla beslut och åtgärder i en organisation.

Det är även intressant att koppla begreppet ¨Business acumen¨ till affärsmannaskapet. Nämligen att förstå och med engagemang hantera situationer utan dröjsmål. Det viktiga här är begreppet ”utan dröjsmål”, dvs. inga förhastade och illa underbyggda men väl snabba och väl förberedda beslut med företagets mål för ögonen.

I affärsmannaskap 2.0 har mognaden i organisationen ökat så att man börjar ställa frågor av typen: Våra marginaler i affärsmodell ”Stora Projekt” sjunker – har vi några problem med kundtillfredsställelsen? Har kundkraven förändrats? Kan vi, och i så fall hur, höja priserna och ändå behålla kundvärdet? Finns det andra åtgärder som vi kan vidta för att höja våra marginaler utan påverka kundtillfredsställelsen negativt?

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *